Namn: Ingrid Kihlsten

Bor: Malmö

Jag uttrycker mig helst genom att: Tala, skriva och dansa

Ämnen som engagerar mig: Demokrati, jämställdhet och jämlikhet, en rättvisare fördelning av jordens resurser.

Det här kan jag bidra med i kursen: Processarbete, intervjuteknik, skriva.

Det här vill jag lära mig i kursen: Skriva kort intresseväckande och innehållsrikt så alla kan förstå.

När jag inte är kursdeltagare ägnar jag min tid åt: Arbeta på transitboende för ensamkommande flyktingbarn, forskningsassistent på Malmö Högskola, resa, dansa och laga mycket vegetarisk mat!

Att skriva en presentation om mig själv väckte oväntad nog lite ångest. Jag vet inte riktigt varför eftersom jag egentligen inte har problem med att stå i blickfånget. Men att beskriva mitt engagemang är liksom som att berätta min livshistoria och den berättelsen blev för lång, spretig och i slutändan tog jag bort allt. Så nu sitter jag fem i tolv på en söndag och känner mig som en skyldig tonåring som slarvat med läxan. Orättvisor av alla de slag har alltid väckt känslor inom mig och demokratiarbete har alltid engagerat mig men det har tagit sig många olika uttryck. Min kamp kommer alltid att handla om allas rätt att få finnas till och rätten till ett bra liv. Ett liv där alla har rätt att uttrycka sig, leva i fred och frihet fritt från förtryck och våld och med mycket kärlek!

Jag är uppväxt i en bruksarbetarkommun utanför Karlstad och som många små samhällen finns det en allmänt utbredd misstänksamhet mot allting som är “avvikande”. Det kan i stort sett handla om precis vad som helst men framför allt finns en speciell skepticism mot främlingar aka könstigt fölk från utansocknes. Under min uppväxt hördes ofta;

“Jag är inte rasist men…alla di där romeranarkisterbögarmuslimerkommunisterturkarfeministersvartskallarna och såna där jävla veganer som ä helt sjuka i huvudet, di förstår ja mäj int på”.

Eftersom jag i stort sett var den enda vegetarianen av alla min vänner, feminist, hade långkjol, lyssnade på folkmusik och gillade att hångla med tjejer och brottas med killar, så kände jag mig aldrig riktigt hemma där hemma. Även om jag är en mycket stolt värmlänning så vet jag inte om jag kan leva där och det sörjer jag. Det som avviker mot vad som anses vara normalt för hur Familjen Svensson med konsumkort alltid har gjort, utgör ett hot mot det fantastiska demokratiska paradis som finns i världens mest jämställda land, Sverige. Problemet är att den självbild Sverige lider av saknar verklighetsförankring och bidrar till en förljugen och falsk bild av samhället och skapar hinder för att möjliggöra en jämlik och jämställd, hälsosam demokrati.

Många berättelser av de som vuxit upp i Sverige och som kommit till Sverige i hopp om ett bättre liv kan vittna om att den demokrati som vi tror oss ha fortfarande är en utopi. Ord och handling måste gå hand i hand för förändring.

Engagemang skapas när vi blir berörda med någonting som vi kan relatera till, och det är därför det behövs berättelser av människor som människor kan förstå. Därför vill jag gå den här kursen och jag ser fram emot att få ta del av era och andra glokala berättelser!

Democracy – Lyssna!